Ännu ett år har snart lagts till handlingarna. Tidningen Parnassia bör ha ramlat in i din brevlåda med artiklar om såväl spännande växtfynd som floraväktarläger och en summering av allt det fantastiska arbete Margareta Edqvist gjort för vår förening.
Margareta är kvar som floraväktarsamordnare för Jönköpings län, men Ingela Carlström kommer under våren att gå in och vara behjälplig med lite av varje i uppdraget. Vill du bli floraväktare är du varmt välkommen att höra av dig. Du hittar kontaktuppgifter på vår hemsida.
Vi har fått några nya verifierare på Artportalen för Småland. Ladda gärna upp bilder när du rapporterar och ange hur säkra koordinaterna för fyndet är. När du laddar upp bilden kan du tänka ”Skulle jag själv kunna bedöma vad det är för art utifrån de/den här bilden?”. Med hjälp av bra bilder och gärna en kommentar så kan den som verifierar göra sitt jobb och vi får säkra fynd som kan vara till hjälp vid olika tillfällen.
Vi ser fram emot ett rikt växtår 2026 och önskar alla vilsamma dagar under julhelgen.
Blåsuga växer på torr eller måttligt fuktig, näringsfattig jord och föredrar låg vegetation. Den uppträder oftast enstaka eller i små grupper. Vanligast är arten i snårkanter, lövbryn, dungar och gles löv- eller blandskog samt i ogödslade betesmarker. Den påträffas också vid småvägar och stigar. Blåsugan gynnas av bete men minskar då marken kvävegödslas.
Funnen i 1335 rutor; tidigare uppgifter från 271 rutor. Mycket vanlig utom längst i sydväst, där arten är mindre vanlig. – Ursprunglig.
Första fynd: Först omnämnd som småländsk i en handskrift av Linné (ms 1728) under namnet Bugula och först publicerad av Linné (1741a) under namnet Consolida media, på svenska käringeruta; i båda fallen utan lokaluppgift. En sådan, kring Eksjö, gavs först i Öländska Resa (Linné 1745b).
En växt med myror som vänner
Blåsugan har ett raffinerat sätt att sprida sina frön – den samarbetar med myror. Fröna är försedda med ett litet fettrikt bihang, ett så kallat elaiosom, som lockar till sig myror. Myrorna bär hem fröna till sina bon där de äter upp bihanget och lämnar själva fröet – ofta på en plats där det kan gro. Denna form av spridning kallas myrmekokori.
Läs och lär dig mer
Du vet väl att du kan hitta fakta om arter på ArtFakta? Dessutom kan du läsa vad det står om växten i olika landskapsfloror på Botanikportalen.
Två gånger om året ger föreningen ut tidskriften Parnassia. Vi lägger upp tidningen som en pdf på vår hemsida efter två år och nu finns nummerna fram till och med 2023 uppladdade.
Har du gjort något växtfynd i år som betytt något särskilt för dig? Vi vill gärna veta! Dels kan vi lägga en liten blänkare om det i Parnassia, och dels kan vi skriva en notis här på hemsidan.
Den 12 till 14 september genomförde föreningen ett floraväktarläger där vi utgick från First Camps stugby i Hökensås. Vi var sju deltagare som deltog hela helgen och en deltagare som anslöt under lördagen.
Fokus under lägret var att besöka så många mellanlummer- och cypresslummerlokaler som möjligt. Dessutom betade vi av några lokaler med ryl, strandlummer, slåttergubbe, lungrot och mosippa.
Redan fredag förmiddag var ett gäng på plats och kunde checka in i våra stugor för att sedan ge sig iväg ut i den mäktiga naturen i Hökensås.
Totalt under helgen besökte vi 116 lokaler och kunde räkna in 5029 skott mellanlummer och 1380 skott cypresslummer. Dessvärre var det ej återfynd på 44 lokaler. Läs mer i tidningen Parnassia när den kommer!
Tack!
Vi i föreningen vill rikta ett stort tack till alla som deltog – från Skåne i söder till Örebro i norr! Ett extra TACK till floraväktarsamordnare Sofia Lund som deltog i lägret och som gjorde ett stort arbete med att få ordning på alla rapporter. Hon har arkiverat några lokaler, förbättrat koordinater på många och gjort en del nya lokaler av dellokaler och av helt nya fynd. Nu bör det vara lättare för kommande floraväktare i området. Tack Sofia!
Lördagen 9 augusti bjuder föreningen Smålands Flora in till årsmöte. Denna gång i Korrö hantverksby vid Ronnebyån i Tingsryds kommun. Vi samlas vid restaurangen klockan 10 då det blir ankomstfika och därefter tar årsmötet vid. Efter årsmötet går vi en tur i det närliggande naturreservatet med sina ryggar, kullar, terrasser och sänkor. Efter lunch besöker vi Flåboda grustag där den stora attraktionen är glimmerört. Där finns också dvärglin, pysslingtåg och andra för denna miljö typiska arter. Inte långt därifrån ligger Flåboda backe som blir vårt nästa mål. Anmälan görs till Uno Pettersson senast 2 augusti. Meddela om du behöver specialkost.
Helgen den 12–14 september bjuder vi in till floraväktarläger. Vi kommer att utgå från First Camp Hökensås och främst koncentrera oss på cypresslummer och mellanlummer.
Praktisk information
Föreningen står för boende och reseersättning för resor under lägret.
Du står för resan dit och mat på plats och i fält.
Du tar med egna lakan och handdukar.
Du behöver ha egen bil eller någon du kan åka med då vi inte kommer att hyra några bilar. Vi parar ihop dem som inte har bil med dem som har bil.
Prelimärt samlas vi efter lunch på fredag för en första mindre floraväktarinsats under eftermiddagen. Vi floraväktar sedan hela lördagen och söndag förmiddag.
Boende
Vi bor i stugor på First Camp Hökensås. Varje stuga har två sovrum, litet kök och dusch/wc. Vi har tillgång till ett grupprum där vi kan samlas allihop.
Restaurang finns på området och där kan man äta både frukost, lunch och middag.
Anmälan senast 15 juni
Vi har begränsat antal platser. Även floraväktare från andra botaniska föreningar är välkomna, men du som är medlem i Föreningen Smålands flora eller är van floraväktare har förtur.
Du som anmäler dig behöver alltså ha floraväktat tidigare.
Har du några frågor är du välkommen att höra av dig till Ingela Carlström, ingela.carlstrom@live.se eller Margareta Edqvist, margareta@edqvist@telia.com
Området kring Hökensås har väldigt många lokaler med cypresslummer och mellanlummer som inte floraväktats på många år. Därför kommer vi att fokusera på dem.
Björn Nordzell har skrivit en artikel i Svensk Botanisk Tidskrift där han beskriver vilka karaktärer man kan titta på för att vara säker vid artbestämning. Han skriver bland annat:
”Mellanlummer har uppkommit som en hybridisering mellan platt- och cypresslummer. Därför är många av mellanlummerns karaktärer intermediära. ”
”En detalj i strukturen som är viktig för artbestämningen är de små sidobladen på skottundersidan som även kan användas då man enbart har tillgång till en av arterna.”
Lördagen den 8 juni bjuder Föreningen Smålands Flora in till årsmöte. Denna gång blir det till ”Smålands trädgård” och socknarna Skirö, Stenberga och Virserum i Vetlandatrakten.
Årsmötet hålls i Virserums gamla IOGT-lokal och börjar klockan 10.00. Adress: Storgatan 72, Virserum (se även karta nedan)
Föreningen bjuder på fika vid ankomsten och lunch. Meddela om du behöver specialkost. Ta med fika till eftermiddagen.
Utflykt och god lunch efter årsmötet
Efter mötet gör vi en utflykt till Virserumstrakten och besöker torrängslokaler. Här bjuds vi på arter som flentimotej och backstarr.
Lunch äter vi på anrika Wallby Säteri i Skirö. De är kända för sin goda mat med lokala råvaror och för sin unika miljö.
På eftermiddagen besöker vi Stenberga. Där tar Roger Karlsson med oss ut i de sedan 25 år restaurerade naturbetesmarkerna i Boda. Här möter vi mängder av jungfrulin, solvända och även spindelört. Vi avslutar med ett besök i Blåsmålen, där trollsmultron och vippärt blommar.
Karta över exkursionsområdena finns nedan.
SpindelörtKarta över hur du hittar till årsmöteslokalenKarta över exkursionsområdena.
Årets växter 2024 är backklöver, Trifolium montanum, och brunklöver, T. spadiceum.
Backklöver är betydligt vanligare än brunklöver i Småland. Sedan år 2000 har endast fyra fynd av brunklöver rapporterats in på Artportalen medan backklöver har betydligt fler.
Backklöver
Backklöver har gulvita blommor. Dess tretaliga blad har avlånga, spetsiga småblad med vasst, finsågade kanter.
I Smålands Flora kan man läsa följande om backklöver:
”Backklöver växer på torr, väldränerad, basrik jord. Arten är ganska starkt bunden till örtrika torrängar i sydläge på grusåsar, grusbackar och moränslänter. Den har där ofta sällskap med solvända Helianthemum nummularium, backsmörblomma Ranunculus polyanthemos, ängshavre Helictotrichon pratense och flentimotej Phleum phleoides. Backklöver är en god indikator på tidigare slåttermark. Den är konkurrenskänslig och minskar på grund av igenväxning.”
Fyndkarta Artportalen, fynd av backklöver i Småland år 2000-2024
Brunklöver
Brunklöver har små, gula blommor som bildar tätt sittande huvuden. Bladen är tretaliga och har småblad som är ovala till äggrunda. Brunklöver trivs på torra gräsmarker, vägrenar, och andra soliga platser.
I Smålands Flora står det bland annat:
Brunklöver finns i Sverige huvudsakligen i norra Svealand och södra Norrland. Den anses ha kommit till landet österifrån på 1600- och 1700-talen. I Småland har arten av allt att döma kommit in ännu senare, under 1800-talets senare och 1900-talets första del. Troligen har den spritts med vallfrö
Fyndkarta Artportalen, fynd av brunklöver i Småland år 2000-2024
Inte långt från Fredsstenen i Brömsebro ligger det pittoreska Brömsehus där vi höll årets årsmöte. Platsen ligger i Torsås kommun, Söderåkra socken, inte många meter från gränsen till Blekinge län.
Inför årsmötet hade två styrelseledamöter avböjt omval; Per Darell och Eric Lundén. Glädjande nog kunde tre nya ledamöter väljas in i styrelsen: Pontus Axén, Kalmar, Roger Karlsson, Stenberga och Martin Sjödahl, Alvesta. Tomas Burén omvaldes som ordförande.
Årsmötesförhandlingarna klarades av på relativt kort tid och efter gott fika kunde vi alla ivrigt ge oss ut på en förmiddagsexkursion under ledning av Tomas Burén och Åke Widgren.
Tomas Burén berättar om björnbärFredsstenen i BrömsebroSodaört och marviolSmultronklöverSpikblad som blommarStrandnålStrandängar norr om SkäppevikÅke och Ulla-Britt letar växterÅke har hittat rödsäv
Första stoppet var ett gammalt grustag vid Yttra Appleryd. Här fick vi se åtta björnbärsarter; sötbjörnbär, skogsbjörnbär, raspbjörnbär, spetsbjörnbär, hasselbjörnbär, hårbjörnbär, blekingebjörnbär och polabiskt björnbär. De två sistnämnda har mycket begränsad utbredning i Småland så de lockade förstås till mer noggrann granskning av oss. Grustaget bjöd på en del andra spännande arter också och vi såg bland annat hjärtstilla, vittåtel och spenslig ullört.
Självklart ville vi alla se Fredsstenen på fredsholmen i Brömsebäcken, så där stannade vi till och kände historiens vingslag och tittade dessutom på kösa som växte i en åkerkant.
Den trevliga lunchen bestod av antingen kroppkakor eller stekt spätta och därpå följande efterrätt.
Efter lunch tog guiderna Åke och Tomas med oss till Järnsida badplats där vi gjorde ett kort stopp för att titta på den i Småland ovanliga sodaörten. Sedan gick färden vidare till riktigt fina strandängar norr om Skäppevik som är Smålands enda kända lokal för bäckmärke. Vi såg massvis med strandnål, och Åke Widgren och Ulla-Britt Andersson lyckades fiska upp enstaka rödsäv och dvärgsäv till allas vår glädje.
Under promenaden till strandängarna såg vi luddbjörnbär på flera ställen. Luddbjörnbär är vanligt inom ett litet område i Smålands sydostligaste hörn.
Det blev som vanligt en mycket trevlig dag som ramades in av fint sensommarväder, trevliga botanister och mycket kunskap som generöst förmedlades. Tack Åke och Tomas som ordnat programmet för dagen!